Stegeborgs Slottsruin är resterna av ett gammalt slott och här har det bott svenska kungar under långa perioder. Trots detta är det få som känner till stället. Eller det var åtminstone vad jag trodde innan jag kom hit en solig sommardag under semestern. Jag är ofta den enda besökaren när jag besöker gamla slottsruiner. Ruinen ligger på en ö mitt i sundet som sträcker sig hela vägen från Söderköping ut till havsbandet. För att komma till ön söderifrån kan man åka över en bro men kommer man norrifrån är det bilfärja som gäller. Färjan är lindragen. Det är ett smalt sund och jag antar att strömmen är stark och det är väl därför man valt att driva färjan med en lina.
Slottsruinen visar sig vara lite av ett turistmecka. Jag blir tagen helt på sängen. Det är betalparkering och till och med inträde till ruinen. Det finns en småbåtshamn och en sjö krog och det är ganska mycket folk. Jag kan använda Easypark för att betala parkeringen och slipper ställa mig i kön till parkeringsautomaten. Att folk fortfarande 2025 inte har börjat använda Easypark är för mig ett mysterium.
Jag betalar inträdet, köper en glass samtidigt och går upp till ruinen. Det första som slår mig när jag kommer in i ruinen är att insidan är i dåligt skick. Det ligger trasiga tegelstenar med flisor runtom på marken inne i många av ruinens rum och celler. Kan man inte städa upp lite och kanske sätta dit lite nya tegelstenar för att stadga upp och snygga till? Alla pengar kanske tog slut när en del av yttermuren rasade 2014.
Ruinen påminner starkt om några engelska slott jag besökt där delar av interiören byggts i olika omgångar och under olika tidsperioder. Ruinen är väl värd ett besök och man kan gå in i tornet även om den översta delen av tornet inte längre går att komma upp i.
Det är varmt men lagom med folk. Jag har inga problem att få bilder som inte innehåller människor.
När jag är klar står jag en stund och funderar på om jag ska äta på sjökrogen men bestämmer mig för att dra vidare. Jag tar bilfärjan och hamnar först i kön. Snart är jag över på andra sidan och kan fortsätta min färd västerut mot Norrköping.