Jag har efter mycket om och men kanske hittat den perfekta gatufoto lösningen, en Sony a6500 parat med en Viltrox 85mm 2.0 EVO. Jag får alltså en fullformatsbrännvidd på ca 125 mm på min a6500. Det kan nog tyckas som en väldigt lång brännvidd för gatufoto, de flesta verkar vilja ligga någonstans mellan 28 och 50mm. Jag tycker dock att den passar mig för då kan jag skjuta på avstånd och inte behöva oroa mig så mycket för att bli konfronterad av människor som inte vill vara med på bild. Jag håller även kameran ungefär halvvägs mellan axeln och höften. Inte optimalt ur ett fokusperspektiv men det funkar tillräckligt bra och folk hinner inte avgöra om jag tagit ett kort eller ej. Det handlar om att vara snabb och hela tiden röra sig framåt. I vissa fall kan man dock stanna upp och fota mer ordentligt. Ta till exempel bilden på de dansande hare Krishna snubbarna. Om man är så stollig att man beter sig på det sättet så får man räkna med att folk tar kort av en. Viltrox-gluggen är i alla fall det skarpaste objektiv jag har ägt. Man sitter och gnuggar sig i ögonen i efterbehandlingen och undrar över hur skarp en glugg egentligen kan bli.
Det är lördag, inte jättevarmt, och jag ska ta en tur i city och köra ett ordentligt pass med gatufoto. Jag börjar vid Klara kyrka och jobbar mig upp mot Drottninggatan. Efter det fortsätter jag förbi Riksdagshuset genom Gamla Stan och sedan upp till Slussen. Sedan blir det hela Götgatan ända fram till Katarina Bangata. Jag tycker generellt att det går mycket bättre än tidigare och jag får många bra kort. Fler bra kort än under alla mina tidigare sessioner tillsammans. Jag inser att jag nu bemästrat den första nivån i gatufoto, att helt enkelt få bra bilder på människor. Nästa steg blir att få bra bilder på människor i fina miljöer.