Nobels Spränggropar, Vinterviken - juni 2020

Urban Exploration

Övrigt

Jag läste om Nobels Spränggropar i lokaltidningen, det stod det bland annat att man ville göra ett utomhusdisko av platsen. Platsen är helt okänd för mig, jag visste inte ens att Nobel hade en verksamhet i Stockholm på sin tid. Jag åker dit en kväll efter jobbet. Jag har aldrig varit i Vinterviken förut. Det är en lummig och grön plats med både branta skogsbackar och trädgårdsodlingar.

De har spärrat av den stora gräsmattan som ligger centralt inne i Vinterviken. Den vägen som jag väljer är dessutom avstängd nästan nere vid vattnet och jag tvingas gå hela vägen tillbaka och sedan runt hela gräsmattan för att komma ner till vattnet.

Jag har ingen aning om hur tillgängliga spränggroparna är. De visar sig snart vara helt öppna för allmänheten. En cementerad tunnel leder in till den första gropen. Jag ser direkt att någon har slagit en sjua på den steniga marken inne i gropen. Det här måste vara den perfekta platsen för en ung öldrickande yngling att lätta trycket på.

Det finns flera gropar och man kan även promenera runt på kanten ovanpå en grop. Gropen längst bort har en lite mer avancerad ingång än dem övriga. Jag gissar att man försökt sätta igen ingången för det ligger en provisorisk dörr på marken framför ingången. Tunneln som leder in till gropen är klädd med korrugerad plåt på insidan. Jag stöter på en ung grabb inne i sprängropen. Han frågar vad jag gör. Undrar om han vet vad en kamera är för något? Jag förklarar att jag fotar övergivna platser. Jag möts av en dimmig blick och av hans svar drar jag slutsatsen att han inte är bekant med uttrycket. Jag försöker förklara men inser snart att det är lönlöst. När jag passerar uppe på kanten till spränggropen ser jag att ynglingen som jag stötte på tidigare är i full färd med att måla med en sprayburk nere i gropen. Han var alltså inte intresserad av att prata med mig, han ville bara att jag skulle gå min väg.